Ord om demokrati

Välkommen till tvSollentunas blogg. Läs inlägg och kommentarer till händelser - oftast med anknytning till Sollentuna. En web-tvkanal finns också: TV-REPORTAGE HITTAR DU HÄR


==============================================

Torbjörn Rosdahl (m

ordförande i Sollentunas kommunstyrelse skriver i informationstidningen

Sollentunajournalen om demokrati och mediabevakning. Efter åtta, nio år som journalist i kommunen läser jag förstås med intresse det kommunalrådet skriver.

Kommunalrådets ambition

är den bästa. Det jag vill diskutera är om information räcker för att stärka demokratin. Min tro är att för att dialogen med sollentunaborna ska bli fruktbar, ska den ske på medborgarnas initiativ. Det är naturligt att politiker sätter dagordningen för vad som ska diskuteras. Särskilt i ett samhälle där medborgarna inte har tillgång till 'egna' medier. Sollentunainformationen produceras idag i Turebergshuset under informationschefens utgivaransvar.

Torbjörn Rosdahl skriver

att han önskar sig ett par tidningar som "bevakade oss och på så sätt förmedlar hur diskussionerna gått innan beslut fattas". Nu uppfattar kanske inte jag att medias centrala roll i demokratin i första hand är att "förmedla hur diskussionerna gått". Medias uppgift är att ställa folkets frågor och att granska - detta obehagliga ord - politiker och tjänstemän.

Det är positivt att

Torbjörn Rosdahl ser att avsaknad av jounalistiskt fristånde medier innebär ett demokratiskt underskott. Det säger han sig vilja råda bot på genom kommunens hemsida och genom att sända kommunfullmäktige både på Internet och i den analoga lokal-tv kanalen. Problemet med resonemanget är att det Rosdahl ser som lösning istället innebär ännu tydligare kontroll över vilken information som når medborgarna. Så länge demokratin diskuteras lever den.

Bosse W

Ta sverigedemokraterna på allvar

Välkommen till tvSollentunas blogg. Läs inlägg och kommentarer till händelser - oftast med anknytning till Sollentuna. En web-tvkanal finns också: TV-REPORTAGE HITTAR DU HÄR

===================================================

Det är intressant

att studera politiker från de s.k. etablerade partierna när de ger sig i kast med sverigedemokraterna. När de 'tar debatten'. Det må vara Mona Sahlin (s) eller Maud Olofsson (c) eller någon annan. Det är något som inte känns som vanligt. Det blir munhuggeri och "...kan jag få tala till punkt..." rutiner. Från båda håll.

kan det bero på

att de etablerade politikerna känner sig obekväma, är rädda att komma på defensiven och i första hand är inställda på att markera avsky och avstånd till sverigedemokraterna? SD-representanterna däremot strålar av självförtroende och plockar poäng på sitt utanförskap och på att behålla sitt upphöjda lugn.

verkligheten har kommit in på punchveranden

för våra vanliga politiker. Särskilt på lokalplanet är de ovana att föra ideologiska debatter. Runt storstäderna saknas också i stort sett granskande journalister till vardags. Politikerskrået lever sitt eget liv mellan valen. De jobbar och gör en väldig massa bra saker, men politiskt är det väl ändå någon sorts skyddad verksamhet.

om SD bestämmer sig för Sollentuna

tänker politikerna möta dem med den uttalade målsättningen att 'hålla dem utanför kommunfullmäktige'. Journalistiskt blir uppgiften att klarlägga skillnaderna mellan en SD-politik för Sollentuna och den vi lever med idag. Som journalist har jag inte uppgiften att fördöma eller hålla utanför. Demokratin förutsätter att jag förhåller mig konsekvensneutral.

Bosse W